.
Västvärldens media har länge handlat om islam. Om vad våra media vill att islam ska står för, vad den upplysta samhällseliten anser att islam står för, vad krigshetsare vill att vi ska tro, vad mobben tror, vad den muslimska upplysta eliten anser och vad den muslimska mobben tror. Fler grupperingar och fler uppfattningar om islam finns naturligtvis.
Den västerländska mobben tycks mena att islam är en dödens och ondskans religion, därtill tubbade av en intensiv hatkampanj, inte minst på nätet, som riktar sig mot invandrare och flyktingar i allmänhet och mot muslimer i synnerhet. De upplysta menar att islam är en godhetens och toleransens religion. Jag tror att den upplysta eliten har rätt om vad islam egentligen är. Tyvärr blir inte islam i praktiken vad skriften förkunnar. I och runt alla religioner och andra organisationer som erbjuder möjlighet att kontrollera andra människor samlas alltid psykopater, vilka har en egen agenda och vilka tolkar och anpassar religionen efter sina egna intressen och syften.
Det problemet finns i alla religioner. Inom kristendomen resulterade det i nästan tusen år i att kyrkans ledning, mån om kyrkans makt över människorna, satt som korken i flaskan som skiljde okunniga människor från upplysning, som hindrade vetenskap och kort sagt ljög svart till vitt. Under ca 500 år härjade inkvisitionen i det medeltida Europa och ända fram till 1800-talet. Människor förföljdes, torterades och mördades i ofattbara mängder i kyrkans och godhetens namn. Nyckeln till att det kunde pågå var människornas okunnighet.
Kunskapsnivån i stora delar av den muslimska världen befinner sig någonstans på skalan mellan det medeltida och dagens Europa.
Ett bra exempel kan vara islams inställning till avbildande av gud och profeten. Enligt vad jag har inhämtat finns det inte något förbud i islam mot att avbilda profeten. Däremot får inte gud avbildas. Ändå nås vi dagligen av rapporter om stora protester och upplopp runt om i världen med krav på bannbullor och hängning med mera av tecknare som avbildar profeten. Här finns ett påtagligt problem i umgänget mellan västvärlden och islam. Det hjälper föga även om man, mot förmodan, lyckas hålla emot krigspropagandan i väst och upplysa mobben i västvärlden om vad islam egentligen förkunnar, så länge som hundratusentals muslimer är så okunniga om sin egen religion att de tror att den förkunnar något helt annat.
Med nödvändighet måste västvärlden förhålla sig, inte till vad islam egentligen lär ut i den bästa av världar, utan istället till vad muslimska utövare tror att deras religion lär ut. Det är inte enbart en upplyst islamsk elit som idag flyttar till väst. Till stor del är det den indoktrinerade mobben. Åtminstone till så stor del att det är ett betydande problem. Det står ju inte stämplat i pannan vem som är det ena och vem som är det andra. Som Uppdrag Granskning förtjänstfullt visade för ett par år sedan tillämpar ju även islamska förkunnare i Sverige ofta ”dubbel bokföring”. Ett budskap officiellt gentemot övriga svenskar och ett helt annat mellan skål och vägg inom den muslimska gruppen.
Motsättningar gentemot andra religioner fyller samma funktion inom kyrkor som inom nationer. En yttre fiende är bra för sammanhållningen. Alla religioner har sina egna problem i en sekulariserad och föränderlig värld. Påven Franciskus i den Romersk-katolska kyrkan var i dagarna ut och försökte förhålla sig till kyrkans förbud mot preventivmedel. Han tyckte, att man inte nödvändigtvis behöver föröka sig som kaniner för att vara goda kristna. Men förbudet mot preventivmedel ville han inte häva. Många tolkar nog det som att han vill beröva de fattiga ett av få nöjen de har tillgång till. Dessutom deras pensionsförsäkring. I många samhällen är många barn en trygghet för föräldrarna på ålderdomen. Det klingar naturligtvis falskt mot bakgrund av kyrkans svårigheter att få celibatet att fungera bland kyrkans förkunnare liksom kyrkans återkommande problem med pedofili med mera.
Summa summarum: Det hjälper inte att skriften lär ut en sak när religionens utövare tror att den lär ut något annat.
Södertälje onsdagen den 21 januari 2015
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Många kloka ord Mikael!
Ett ytterligare problem förutom
utövarnas egen okunskap om islam är väl att islam fortfarande har en politisk agenda. Man vill gärna införa islamitiska sharialagar som ska gälla framför profana lagar i länder där man verkar. Islam saknar en reformation och upplysningstid som den kristendomen genomgått för hundratals år sedan. Islam kan aldrig bli en "normal" religion så länge den inte gör sig av med sin politiska dimension och imamers och prästers maktambitioner. Visst finns det kristna politiker också men de flesta gör skillnad på sin kristna tro och politiken man utövar på ett helt annat sätt än t ex prästerna som styr Iran.
Benny
Islam har väl inte kommit fram till ”medeltiden” än? Utövarna är ännu i stor utsträckning analfabeter, som tror på allt möjligt hokus-pokus, som vi har övergett i Europa.
Jag tror, att för att kväsa prästerskapets maktambitioner krävs starka nationalstater och ledare. Sådana som vågar utmana religionen och sekularisera länderna. Så som Kemal Atatürk gjorde i Turkiet.
Tyvärr låter det inte sig förenas med att de amerikanska galenpannorna skjuter alla muslimska statsledningar sönder och samman, medan Europas ängsliga politiker gömmer huvudet i sanden, för att USA:s svaga administration behöver skapa sig en fiende som rättfärdigar en vansinnigt överdriven militärmakt och en dito krigsindustri. Det kommer att garantera att framtiden blir ett helvete för Europas befolkning.
Det är med andra ord inte islam som är Europas fiende nr 1. Det är USA som gör de muslimska länderna obeboeliga och driver iväg en traumatiserad befolkning hit.
I mitt första svar skulle det inte stått "statsledningar" utan istället "statsbildningar", men jag förmodar att andemeningen gick fram ändå.
Skicka en kommentar