söndag 28 juni 2015

Ett genombrott, sa Löfven…

.
…häromdagen och fortsatte: För första gången i historien är nu EU:s nästan alla medlemsländer överens om att frivilligt hjälpa till att ta hand om de migranter som kommit till Italien och Grekland.

Det vill säga, att man nu är överens om det man var överens om redan tidigare - och som inte fungerade.

Det är bra att de är överens om någonting i alla fall. Åtminstone tillfälligt minskar det hotet mot Poseidon och Gotland. EU-landet Frankrike drar sig ju inte för att skicka statens agenter till Nya Zeeland, för att spränga civila franska fartyg i luften och mörda besättningen, som protesterar mot att man låter det militärindustriella komplexet svina ned Stilla Havet och ödelägga Tahiti, med meningslösa atombombsprov. Med fortsatt svensk undergrävande verksamhet i form av gratis sjötaxi som avlastar människosmugglarna och i deras ställe kör afrikaner till Italien, är väl inte en sänkning av Poseidon så långt borta.

Förmodligen utgör väl Italien i dagsläget ett mycket större hot mot Gotland än ryssarna gör. Vilken dag som helst kan ju italienarna tänkas ockupera Gotland i syfte att förvandla ön till ett mottagningsläger för migranter.

Tankarna går osökt till en annan ”stor” statsminister, brittiska Neville Chamberlain, som den 30 september 1938 viftade med sitt papper på Heston Aerodrome. Pappret innehöll en överenskommelse med Hitler, enligt vilken Hitler fick delar av Tjeckoslovakien - utan att tjeckerna tillfrågades och utan strid - i utbyte mot ”Peace for our time” som Chamberlain lika naivt som pompöst uttryckte det. Mindre än ett år senare, den 1 september 1939, stod världen i brand.

Den ofta träffsäkre Winston Churchill sade om den charad som München-överenskommelsen innebar:

”You were given the choice between war and dishonor. You choose dishonour and You will have war.”

(På svenska: Ni fick välja mellan krig och vanära. Ni väljer vanära och Ni kommer att få krig.)

Likheten mellan Löfvens och Chamberlains uttalanden består naturligtvis i att de båda lögnaktigt påstod sig ha uträttat stordåd och vunnit stora framgångar medan de i verkligheten bara hade åstadkommit ett föraktligt fiasko.

Att Löfven väljer att på detta sätt ljuga svart till vitt är inte ägnat att förbättra hans trovärdighet. Förr var jag benägen att tro, att han var en ganska hygglig och hederlig person, som bara hamnat i dåligt sällskap. Numera är jag mer benägen att tro, att han är en dumslug dräng som hamnat på helt fel ställe här i världen.

Den svenska metoden, att hjälpa människosmugglarna att skeppa emigranter till Italien, kommer med största sannolikhet att ta en ände med förskräckelse, allt medan Löfven slår sig för bröstet och pöser över av förträfflighet.

Södertälje söndagen den 28 juni 2015
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: