.
Med road förundran har vi under sistlidna vecka kunnat följa turerna kring den ryska hjälpsändningen till Ukraina. Cirka 90 långtradare med ”hjälp” skulle skickas från Ryssland till Ukraina. Att påstå att det utlöste ett ramaskri i media och bland högt uppsatta politiska kretsar i Sverige, och en del andra länder, kända för att extremt lojalt följa den amerikanska krigsindustrins minsta vink, vore ett understatement.
- Ett invasionsförsök, utbrast man nästan unisont. Den amerikanska marionettregimen i Kiev, Obama, Kanadas utrikesminister (i samband med ett besök i Sverige) och naturligtvis vår egen Ubåts-Kalle. Vad vore ett hysteriskt mobbardrev i media utan att Ubåts-Kalle citeras som vore hans uttalanden något av Jesus mirakel?
Ett hysteriskt mobbardrev är nämligen vad det varit fråga om. På ungefär samma nivå som småflickor i andra klass kan ägna sig åt - i rädslan för att själva bli mobbade - om de inte riktar mobbandet mot andra. Ynkliga och skräckslagna själars försvar, men utövat av gamla farbröder. En del gamla nog att stå med ena foten i graven. Men ett har de gemensamt med flickor i andra klass: De har aldrig haft något riktigt arbete. Istället har de hela livet flutit omkring i den politiska bubblan och försökt lista ut vad det är människorna där ute i verkligheten håller på med. Då är det inte så lätt att skilja på en hjälpkolonn och ett invasionsförsök.
I sägnen om den Trojanska Hästen kunde man i antiken erövra Troja genom att gömma några man inne i hästen vilka under natten öppnade stadsportarna och släppte in den grekiska armén. Men ute i verkligheten, idag, vad skulle det rimligen ha för betydelse om man fick in några man i Ukraina med hjälp av en hjälpkolonn? Vad skulle de kunna uträtta som skulle ha någon betydelse? Öppna stadsportarna till Kiev? Och varför skulle man behöva använda en hjälpkolonn för att få in dem i Ukraina? Är Ukraina så svårt att ta sig in i?
Nej, naturligtvis är det bara trams från början till slut. Problemet är att hjälp från Ryssland till Ukraina rimmar så illa med den ruskiga bild av Ryssland och Putin som den USA-trogna krigspropagandan målar upp. Periodvis har propagandan dragit ett löjets skimmer över våra media. Och nu, med den ruskigaste av alla ruskiga hjälpkolonner blev det sju resor värre. Med en kritisk och självständig press hade de mobbande småflickorna fått skämmas ögonen ur sig nu, men eftersom media i så hög grad aktivt drivit frågan lullar man vidare och försöker låtsas som om det aldrig inträffat.
Var det bara en hjälpsändning? Eller var det även en fälla? Ett taktiskt drag från Putin för att blottlägga krigshetsarna låga trovärdighet? Det är naturligtvis mycket som talar för att det var både och. Och småflickorna svalde betet med hull och hår.
För den som har förståndet något så när i behåll syns det märkligt att man ägnar sig åt sådan hysterisk propaganda som man kan förutse att kommer att avslöjas. Det ger onekligen ett minst sagt korkat intryck.
Södertälje söndagen den 24 augusti 2014
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Undrar om de här personerna kommer kräva att London skickar sina armeer mot Skottland ifall självständighetssidan vinner?
På sätt och vis vore det mer legitimt om London ägnade sig åt artelleribeskjutning av skotska bostadsområden än när Kiev gör det. Skottarna har nämligen inte fått sin regeringschef avsatt i en våldsam kupp.
Anser inte du att dessa hjälpsändningar från ryssland är en propaganda-aktion där de vill visa att de gör hur de vill med Ukraina och inte respekterar Ukrainas rätt att bestämma till vilka de vill vända sig för att få hjälp?
Svar till Anonym kommentar till ”Den Ukrainska hästen”:
Se eget blogginlägg ”Vad vill ukrainarna?”
Skicka en kommentar